Sträckbygge

Ska bara informera om att detta är en mycket, mycket sällsynt bild. Richard är uppe kl 06.40 och igång i tid. Då han är Södra Sveriges absolut morgontröttaste individ så är det nästan som ett under. Så Richard uppe, glad, igång och på våg till motorklubben i tid...... hm, ska nog köpa en lott idag. För kan han gå upp tidigt, då kan jag vinna på Triss!

Så är det äntligen dags. Efter månaders planering av de inblandade så ska vi bygga sträckan idag. Skyltar ska upp, band ska dras och hinder ska sättas ut. En hög karlar i synnerhet som sluter upp och spettar, lyfter, drar och "asar". Det är tungt, slitigt, svettigt men så jäkla kul. För målet är ju RALLYT imorgon. Är lite fundersam på hur dumma i huvudet vi är, gubben o jag. Som ska kliva upp vid 06, både fredag och lördag för detta. Bilar som luktar illa, låter illa, ryker som f-n och så ska man stå ute hela dagen, oavsett väder så är det 07-18 imorgon som gäller.
Föreslog gubben nyss att han skulle bli intresserad av broderi eller nåt istället för då behöver vi inte hålla på med detta. Gapskratt till svar, så jag antar att han inte håller med mej.
För varför gör man detta? JAA, det har jag frågat mej. Jag gillar inte rally! Det är kallt att stå ute hela dagen. Det gör ONT i HELA kroppen när man är klar. Stressigt, mycket som ska funka, ett jädra ringade sista veckorna för att allt ska klaffa, jaga folk som vill och inte vill men som jag övertalar att vilja......en massa möten. Bilarna låter illa, luktar konstigt och jag har ingen aning om vem som är bäst eller inte.

Men idag, dagen innan så är det kul att bygga sträckan ihop, alla saker ska på plats, jag lär mej MASSOR hela tiden för säkerhet, det är inte så enkelt iaf. Och imorgon, upp tidigt som f-n (jag vet Nina, du gör det jämt!!!), fixa matsäck för dagen, samlas med andra "idioter", de ska placeras ut på rätt ställe och få rätt information för att kunna göra ett bra jobb, låååååång väntan bitvis innan den riktiga tävligen börjar. Och så börjar det låta rallybilar. Och så börjar det lukta avgaser, damm, ibland skog. Då är det kul. Men så kommer det några besökare som bara LYSER av lycka för att de ska kolla på rally. Eller så pratar man med förare/co-driver och de bara berömmer rallyt och sträckorna de kört innan vår. DÅ, är det så det ryser i kroppen. När allt klaffar, alla är nöjda, allt stök, tid, fixande har gett resultat och det flyter på.
Så det är bara att inse, lite dum i huvudet är jag iaf. När jag kunde vara hemma och baka äppelpaj, läsa en bok, gå en runda eller bara vara.
Fast det ÄR kul att ha detta ihop med gubben, planera, fixa folk, träffa glada människor på rallymötena och lära känna en massa, massa nya människor!
För prata, DET TYCKER JAG JU OM!!!!

Ha en underbar dag, KRAM Mona