En del dagar

Idas kalas gick bra. Inte så många gäster, Idas farmor orkar inte med "stök". Och självklart tar vi hänsyn till det. Det är så jobbigt att se någon som alltid har varit framåt, pratig och driftig, bli som en liten fågelunge i kroppen och bara är. Gör ont i mitt hjärta.
Men det finns saker som man inte kan påverka, det är bara att göra varje stund så bra som möjligt av livet. Det är bara så sorgligt att någon man tycker om måste bli sjuk för att man ska förstå att ta tillvara alla stunder.

Jag brukar säga att den som blir glad åt lite, den blir glad åt mycket. Är tacksam över att jag brukar glädjas mycket. Nu har det varit svårt några dagar, att njuta.
För det känns konstigt att vårt liv, här hemma hos mej är som vanligt. Och så har svärmor en så jobbig vardag, jobbiga stunder nästan hela tiden.
Har iallafall gjort svärmor och svärmor glada idag, skickade blomsterbud.
En STOR bukett, med ett kort "Till de gulligaste svärmödrarna, Kram Mona".
Jag VET att de vet att jag tycker om dem så mycket. Men det kändes bra idag att tala om det för dem. Och inte bara skicka "Krya på dej" eller "Tänker på dej"-blommor.

Är det något jag vill, så är det att tycka om folk för det de ÄR, inte för det de borde vara. Ibland glömmer jag det, men jag försöker.

Var rädd om dej idag, tänk på att njuta här och nu.
Imorgon vet vi inget om. KRAM Mona